Across the Universe

Nu ska jag skriva och berätta om hur underbar vår bröllopsdag var!
Den var helt magisk! Den var perfekt!

Jag och Richard vaknade i vårt rum på Torpshammar herrgård och såg att solen sken in genom fönstret.
Efter två veckors konstant regn, var det ett mirakel att solen sken!
Vi åt en fantastiskt god frukost medan vi väntade på att mina underbara tärnor skulle komma och hjälpa mig med smink och hår.
När de väl kom, åkte Richard vidare med sina marskalkar.

Vi tjejer hade det jättemysigt och de gav mig en av de finaste presenterna jag någonsin fått!
De hade gjort ett scrapbooking album med bilder från möhippan. Det är verkligen jättefint! Jag har det tyvärr inte hemma nu, men så fort jag får hem det ska jag fota och lägga upp så att ni får se. Jag fick det precis när jag hade sminkat mig, vilket var lite oplanerat. Jag kunde ju såklart inte hålla mig från att gråta. Det var speciellt en sida som det tog lång tid att ta sig igenom. Alla som var med på möhippan hade skrivit små lappar till mig och de var så otroligt vackra och rörande. När jag läste dessa forsade tårarna.

När vi var klara åkte vi vidare till gården och där väntade Richard och grabbarna, samt min familj. Vi åt lite lunch och fixade det sista innan Marit (fotografen) kom klockan 14.00. Hon och hennes kollega Henrik var otroligt duktiga och roliga! Det var riktigt roligt att bli fotograferad av dem! Vi ville ta lite roligare bilder än de vanliga traditionella och jag är övertygad om att det blev bra! Vi tog bilder på med en tandemcykel, med en stor röd ballong, på studsmattan och massor av annat skoj.

När det var en halvtimme kvar till vigsel gick vi in, så att inte gästerna skulle hinna se oss innan. Det var nervöst att vänta, men tiden gick fort och vips var det dags att gå ut. Alla var så otroligt vackra, både tärnor, marskalkar och gäster. Richard var otroligt stilig och jag kände mig som en prinsessa i min klänning! Och solen sken! En helt perfekt dag helt enkelt!
Vigseln var jättevacker! Jag kunde knappt få fram mina löften eftersom att tårarna inte ville sluta rinna. Men tillslut gick det, och så var vi gifta!
Både min och Richards syster sjöng varsin sång under vigseln. Claire sjöng ”I wanna wake up with you” och Johanna sjöng Ted Gärdestads ”För kärlekens skull”. Det var så vackert! Min gamla lärare Håkan spelade gitarr under vigseln och det var väldigt vackert! Tack snälla Håkan!

Efter vigseln kramades det och togs lite mer foton och sedan åkte gästerna vidare till lokalen och vi traskade ner till sjön, eftersom vi skulle anlända med båt. Det var så mysigt att åka lite båt tillsammans med pappa och Richard innan festen började. När vi kom in till bryggan stod alla gäster på altanen, som har utsikt mot vattnet, och vi kunde höra tonerna från Beach Boys ”Wouldn´t it be nice” när vi spatserade upp till huset. Allt var så magiskt, som i en saga. Vår alldeles egna saga. När vi kom in så skålade vi och sedan satte vi oss till bords.

Det var fantastiskt god mat. Min mamma och mormor + några till hade hjälps åt att laga maten och det var utsökt! Ett stort tack till dem!
Min moster Helen och hennes sambo Carl var toastmadame och toastmaster. De gjorde ett fantastiskt jobb! De var så lugna och roliga och fyndiga och helt enkelt toppen!
Det var många som höll tal under kvällen och de var väldig vackra! Jag förstår inte hur någon dag någonsin kan bli bättre än 18 juli 2009.

Tårtorna var helt fantastiska! Dessa hade också mamma och mormor skapat med hjälp från några vänliga själar. Jag har aldrig sett så vackra tårtor! Eller smakat så goda!
Efter tårtan blev det dags för presentöppning. Det är helt otroligt vad fina presenter vi fick! Jag får ta och fotografera dessa också någon gång när de har kommit hem.

Sedan var det dags för vår första dans, och det var inte en traditionell vals. Nej, vi hade övat in ett litet nummer, och det verkade uppskattat, då alla skrek en gång till när vi var klara. Hur många får dansa sin första dans två gånger? Det var i alla fall jätteroligt!
Sedan blev det fortsatt dans och godisbuffé. Det var en rolig fest!

Om jag bara får använda ett enda ord till att beskriva vår bröllopsdag skulle det vara ordet: perfekt. Och den hade inte varit perfekt utan alla underbara människor som har hjälpt till. Jag har världens bästa kompisar (utan tvekan) och världens finaste familj! Jag älskar er enormt mycket!

Det kommer fler bilder så småning om...






Foto: Marit Solblad

Hej igen alla underbara människor!
Nu är det länge sedan jag skrev sist! Vi har varit i Norrland i några veckor utan internet.
Men nu är vi hemma igen som man och hustru!
Bröllopet var helt underbart! Det var perfekt! Jag är så otroligt lycklig!

Jag ska sova nu. Vi kom hem nu ikväll och jag är trött. Jag hoppas att jag har tid att skriva mer i morgon!

Puss och kram från Fru Silver

Här är en av bilderna fotografen tog:



Om ni vill kika på lite fler bilder kan ni gå in på hennes blogg

Såhär ser de ut! De vackra inbjudningskorten vi har kämpat med!
Jag har ritat och Mr. R har skapat det i datorn och min kära kusin Lina har tryckt dem.
Jag är så otroligt nöjd! De ser så härliga ut!


Inbjudningskortet

Jag har så mycket jag vill skriva och berätta om på bloggen...
Jag har massor av fina bilder jag vill visa er, men tiden räcker inte till...

Jag håller på med bröllopsplanering...
Jag försöker ta mig igenom den sista kursen för terminen (hoppas jag klarar den!)
Jag har gymnastikträningar och möten...
Jag jobbar...
Jag vill hinna träffa vänner...
Jag vill hinna umgås med Mr.R...

Idag har vi i alla fall skrivit klart alla inbjudningar och infoblad,
och jag har skrivit adresser, så pennan glöder!
Vi blev precis klara och klockan är 01.45.

Jag visar bilder på själva inbjudan när de har kommit fram.
Jag vill ju inte avslöja de vackra korten innan de har hunnit nå brevlådorna...


Brevhög


Typsnitt

Igår blev jag hippad! Det var fantastiskt roligt! Vilken dag! :)
Det här kommer att bli ett LÅNGT inlägg!

Jag klev upp på morgonen och åkte till jobbet (bokhandel).
Jag hann öppna butiken och ta betalt av två kunder. Sen går det fort!

In rusar det in några med solglasögon, halsdukar för munnen och huvor (såg ganska läskigt ut). De rusar fram till mig och sätter ögonbindel på mig. Jag förstår att det måste vara dags för möhippa! (även fast det är ganska tidigt, med tanke på att vi gifter oss i juli) Jag börjar fnittra för mig själv. De säger inte ett ord, så jag vet inte vilka de är eller hur många...
De snurrar omkring mig, så att jag inte vet var jag är. Sedan stannar vi och de drar av mig alla kläder så att jag bara står i trosorna. Jag får panik och utbrister "Vi är väl inte ute i butiken fortfarande?!"
Jag får inget svar, så jag försöker hålla för de mer privata delarna ;)

Nu är det någon som försöker få på mig ett par strumpbyxor, samtidigt som någon piskar mig med något (en tröja fick jag reda på efteråt).
Hela situationen är så absurd, att jag inte kan göra annat, än att skratta hysteriskt!

När de har klätt på mig (och fortfarande inte sagt ett ord) Leder de iväg med mig igen.
De stoppar in mig i en bil och den kör iväg. Vi stannar och jag leds ut ur bilen och blir satt på en bänk.
Jag anar att vi är på tågstationen. Jag får sitta på bänken en stund och sedan leder de upp mig till tåget (de har fortfarande inte sagt ett ord). När vi har kommit på tåget tar de av mig ögonbindeln.
Framför mig står ett gäng i röda tröjor med trycket "emmas möhippa". De var så otroligt fina! :)

Jag granskar vad jag själv har på mig, vilket är detta: Gröna strumpbyxor, vita knästrumpor med svarta stora prickar, en blommig klänning, ett förkläde med det manliga könsorganet avtecknat där fram, en midjeväska, ett "miss-universumband" där det stod "blivande brud" på, en guld-glittrig hatt med en slöja full med hjärtan och texten "Emma <3 Richard" och röda gummistövlar! Jag kände mig SÅ läcker! ;)

När jag hade granskat min utstyrsel fick jag en korg i handen med uppmaningen att mitt första uppdrag var att sälja kaffe och bullar på tåget mot Stockholm. Det gick ganska bra...
Vissa människor var jättetrevliga medan andra var otroligt snorkiga.

När vi kom fram till Karlberg gick vi till Vasaparken och hade en jättemysig picknick. Jag fick sedan mitt andra uppdrag. Framför mig låg en liten hög med lappar. De berättade att det var telefonnr. till några av mina ex.
Jag skulle dra en lapp och ringa och säga såhär: "Jag ska gifta mig i sommar och jag ville bara tala om att det är för sent för dig att ångra dig". Det var otroligt pinsamt, med tanke på att jag inte pratat med dem på flera år!

Det andra uppdraget var att göra ballongfigurer.
När jag hade gjort några stycken fick jag gå runt i parken och sälja dem. Det gick ganska bra! :)

Sedan bar det iväg till "creativity house" där vi målade keramikföremål. Jag målade en tekanna! De andra gjorde någonting till mig och Richard. Jag tror att vi ska få det på bröllopet.

Nästa uppdrag var att fråga runt på stan efter äktenskapsråd. Jag fick inte veta vad det var utan de skulle skrivas ner på lappar och läggas i en burk. Ska bli spännande att se vad det blir av dessa sen.

Sedan stannade vi till vid en källardörr. De tryckte på en högtalarknapp och meddelade att vi var där.
En röst sa "Sätt på henne ögonbindel". Jag fick ögonbindel igen och fick en blindkäpp i handen. Sedan fick jag ta mig ner för trappor och genom en gång. Jag blev satt på en stol och de fågade om jag visste var jag var. Jag hade ingen aning!
De tar av mig ögonbindeln och jag ser att jag är i en studio!
De berättar att jag ska spela in en låt och de ska köra. Jag kan inte berätta vad det var för låt.
Den är till min blivande man. :) Det var helt sjukt roligt!

Därefter bar det av hem till en av tjejerna för lite drinkar och ombyte. Jättemysigt!
Sedan gick vi ut och åt på restaurang. Godast pastan jag ätit! MUMS!
Sedan gick vi ut och dansade som tokar hela natten! En underbar dag!

Mina tjejer är BÄST! Åh, vad det var underbart!
Den här dagen kommer jag att komma ihåg så länge jag lever!

Jag har inte fått några bilder än. Så fort jag har fått dem så lovar jag att visa bilder av den fantastiska dagen!

Jag tror att jag ska ha på mig de här hanskarna på bröllopet.
Jag tycker att dem är otroligt söta.
Min kära mamma hade dem när hon tog studenten och det hade även jag.
Vi får väl se om jag tycker att det passar. På några av fotona kanske?